20.11–6.12 2009 Marika Orenius Heavenly Bodies Videoinstallation Heavenly bodies är ett verk som bearbetar en kollektiv nyhet som drabbade världen 2008. Även de som inte läser tidningar eller ser på TV, nåddes av informationen: En make och far - ett mänskligt monster - hade förövat sig på sin dotter och bevarat henne i en källare i 24 år. När hans kriminella handling så småningom blev känd för media, trummades följetongen om den unga kvinnan E ut över världen. Hon hade fött sju barn åt sin far i fängelsehålan i villan utanför Wien. I Heavenly bodies närmar sig Marika Orenius det mest svåra av alla mänskliga tragedier; en familjemedlem som sexuellt förgriper sig på och saboterar livet för sina egna nära och kära. Går det att hantera en sådan tragedi och orkar man fortsätta leva med den? Och hur klarar vi andra av att möta detta lidande och integrera vetskapen om den i våra liv? Och vissheten om att det hemska kommer att fortsätta att hända igen, i andra familjer och i andra byar och städer? I videoinstallationen dras vi in i den unga kvinnan E:s livsdrama och drabbas samtidigt av hur hennes öde påverkar en utomstående människas vardag. Den fiktiva kvinnan i videon speglar vår kollektiva oro. Genom hennes dagboksanteckningar förstår vi att E:s öde drabbat henne så starkt att hennes vardag blivit fyllt av ångest och lidande. Monstermannen visade inte sitt ansikte under de första dagarna av rättegången. Han dolde det bakom en pärm som gjorde att han kunde se utan att bli sedd. Förövaren bakom pärmen ser på oss genom de perforerade hålen. Genom hans närvaro blir vi alla presumtiva offer. Heavenly bodies är en resa utan slut. Historien börjar i ett dockskåp där vi hör ett barns oskyldiga sång. Via historien om E dras vi in i den utsatthet som ett barns hemvist kan innebära. Resan fortsätter ut i världsrymden där de himmelska kropparna, all mänsklig tragedi till trots, fortsätter sin eviga färd över himlavalvet. Stjärnornas ljus kanske kan trösta, i alla fall fortsätter de att blinka för stora och små. Catrin Lundqvist Utställningsproducent Candyland: Mattias Larson Heavenly bodies, 2-kanals videoinstallation med ljud och fotografier. Foto: Jean Ploteau / Andreas Ribbung