15.10–31.10 2010 Candyland, Gotlandsgatan 76

    Carlos No

    Europe


    Vernissage fredag den 15 oktober kl 17–22
    Artist talk och samtal kl 18 med Carlos No samt Nevena Bajalica och Misko Stanisic.
    Öppet lördag–söndag 14–17, t.o.m. 31 oktober 2010


    ”Din Tur”, 2010, 42 x 65 x 12,5 cm, foto: Josef Kaempf
    Courtesy: Candyland, Stockholm and Arthobler Gallery, Oporto and Lisbon


    Carlos No, Europe

    Carlos Nos verk vittnar om en engagerad människa, en sann världsmedborgare. Högt och klart talar han men konstigt nog använder han ett språk som låtsas att han, liksom den delen av mänskligheten han ofta talar om, inte själv har någon röst. T.ex. presenterar Carlos No till synes vanliga vägskyltar, sådana som vägverk och myndigheter använder för att informera oss om vad området där vi befinner oss har att erbjuda eller vad man skall akta sig för. De hänvisar med en uppenbar självklarhet till vad som gäller: Här får man cykla, där är det risk för stenras eller där ligger tullen. Stundom hänvisar de här skyltarna till något som kan uppfattas som exotiskt (en dromedar eller en älg beroende på vart man kommer ifrån) men aldrig till någonting som inte konkret finns i vår värld. De förklarar och tydliggör världens ordning.

    Liksom Carlos Nos utställning på Candyland heter vår del av världen Europa, ett jämfört med andra delar av världen lyckligt lottat område men där det ändå råder en ständig oro och en diffus främlingsfientlighet. Att ordet invandring blir rubrik i tidningar och procenten invandrare i Europa ett valargument tyder bara på att vi med väl- eller motvilja redan brukar sådana begrepp och dess logik. Men Carlos No talar om flykt och insmuggling, med andra ord om invandring i sin vildaste form, något som sätter igång folks åsiktsmaskiner. När åsikterna kommer färdigpaketerade är det utan tvivel önskvärt att ta några steg tillbaka och pröva att tänka om.

    Carlos No närmar sig ämnet med hjälp av samma språk som skyltarna som håller ordning och reda på vår vardag. För de flesta av oss är flyktingen alltid en annan, en anonym figur vars strapatser ekar svagt i medierna. Orsakerna till det som fick honom eller henne att söka lycka eller hopp i ett annat land tycks inte ha så starka band med oss att göra. Synbarligen kan vi omöjligt påverka hur världens resurser delas upp och hur korrupta makthavare missbrukar jordens tillgångar. Däremot har vi förmågan att läsa av skyltar och liksom när man tittar på en "Herr Gårman" förstå vad de hänvisar till. Kanske hjälper det oss att i tankarna gå en bit i den olyckliges spår.

    Jean Ploteau, september 2010


    Carlos No är född i Lissabon 1967. Lever och arbetar i Ericeira, Portugal. Under sin tid i Stockholm vistas han på Nordiska Konstförbundets gästateljé i Malongen. www.nkf.se

    Kontakt Candyland: Jean Ploteau