Vernissage fredag 27 mars 2015 kl 17–22.
Öppet fredag–söndag kl 13–16, tom. söndag 12 april.
OBS: Stängt under påskhelgen 3–5 april.
Gotlandsgatan 76, Stockholm. Buss 3 och 76 till Gotlandsgatan eller tunnelbana till Skanstull.
”Fokus brukar man sätta på huvudämnet. Runt omkring kan det förbli oskarpt. På ett fotografi betraktas det som hamnar i periferin I bästa fall som konsteffekter, annars som ett nödvändigt men försumbart ont. På en teckning kan det bli de saker man avbildar enbart för att inte lämna något tomt rum. De utgör bakgrunden, något till synes så lite värt att bry sig om att man inte ens försöker försköna dem. Med andra ord förblir de orörda och kan därför ge oss en sannare glimt av verkligheten. Det är från de områden som Philibert Delecluse tycks hämta stoffet för sitt måleri.
Fotografi är en viktig del av processen i Philibert Delecluses skapande även om det i slutändan blir olja på duk och kol på papper, konster som få behärskar, tekniker från en tid långt innan internet och den omedelbara delningen av allas selfies och andra triviala bilder. De kräver försiktighet, är ömtåliga, går inte att klona hur mycket som helst och är upphov till iakttagelser och visioner från en svunnen tid. De får oss att vända blicken bakåt med vetskap om att det de visar aldrig kommer tillbaka. Ändå talar Philibert Delecluses bilder om saker som lurar i ett horn av vår nära framtid.
Philibert Delecluses måleri talar om katastrofer. Kommande händelse eller diffusa minnen; de hänger i luften; de hör till vår tid och fascinerar oss. De påminner oss om när vi var barn och lekte lika mycket i tankarna som vi ordnade plastfigurer i sanden, på köksgolvet, fantiserade dramatiska scenografier utifrån de vuxnas ord, main stream-kultur, fragment av större sammanhang vi aldrig riktigt förstod. Philibert Delecluse återger detta i små berättande målningar med samma suddighet som pressbilderna har så fort det handlar om UFO’n och gåtfulla varelser.
Obestämd framstår också mänskligheten i Philibert Delecluses iscensatta förödelser. Där finns det inget individuellt öde, inga hjältar, varken motstånd eller utväg. Alla mänskliga figurer verkar göra samma sak, leta efter någonting eller stå i kö. Individerna blir knappt mer än silhuetter medan djuren utan att bli tydligare uppenbarar sig större än normalt. Något har gått fel. Auschwitz och Tjernobyl spökar samtidigt som vi anar att det är vi själva som är upphov till detta. Leken har spårat ur.
Vi förstår väl att de där små lekfulla målningarna handlar om vår egen värld i en hypotetisk nära framtid. Välbekanta leksaker har blivit monster, prylar som vi har låtit erövra vår vardag tar över medan mänskligheten tycks ha hamnat i bakgrunden. Philibert Delecluse målar obehagligt realistiskt. Men det är tillräckligt mycket på låtsas för att vara kul att betrakta och suddigt för att låta oss tro att det kommer att förbli en dröm.”
Jean Ploteau
Philibert Delécluse är inbjuden av Jean Ploteau
